Dagboksarkiv

17 maj 2005

En vanlig, lagom stressig tisdag.

Idag har inte varit en av minna toppen dagar precis. Den har väl inte varit så förfärlig häller, men det var så många lite halvstressiga saker som tillsammans lyckats pressa ner mitt humör lite.

Det började redan i natt. Jag har ett problem och det är att jag har lätt att omedvetet oroa mig för att jag ska försova mig eller liknande. För jag brukar vakna flera gången innan jag egentligen ska upp om jag t.ex. ska upp extra tidigt eller ibland bara för att jag vet att jag måste upp senast en viss tid. Men ställ väckarklockan då, skulle nog det flesta av er säga, men det är bara det att jag gör ju det, men jag vakna ändå lika mycket. Men oftast så brukar det inte vara så på vanliga skoldagar, då är jag så van att jag ska vakna de tiderna och det har aldrig hänt att jag har försovit mig.

Jag vet inte varför men av någon anledning så låg jag och var orolig över väckarklockan inatt ändå. Det var precis som vilken annan tisdag som hällst, klockan var ställd på 6.00 precis som vanligt så jag förstår inte. Så var det inte häller att jag bara vaknade en eller två timmar innan klockan ringde utan första gången jag vaknade var 11.30! Då hade jag gått och lagt mig för mindre än en och en halv timme sen! Nästa gång var kanske någon gång vid två och sen fyra och fem. När man vaknar upp så där hela tiden under natten så är det ju inte konstigt att jag har varit trött hela dagen. Det vill säga, ingen vidare start på dagen.

När jag väl vaknat av väckarklockan så såg jag mig i spegeln och insåg att jag var tvungen att ta en dusch. Jag som egentligen inte ens hade tid för det, men jag försökte vara snabb och allt verkade gå bra tills jag såg på klockan och upptäckte att jag borde ha gått för fem minuter sen. Så då var det bara att ta väskan och ge sig iväg. Men han bara ut på uppfarten när jag insåg att jag hade glömt pengarna som jag senast idag skulle lämna in till min mentor till vra "klasströjor". Så då var det bara att rusa in igen och hämta pengarna. Sen så fick jag gå så snabbt jag kunde (utan att snubbla över mina egna fötter) till bussen. Att springa är inte ens ett alternativ, det tar ca 15 minuter för mig att gå till bussen och så långt kan jag inte springa utan att bli helt svettig och vad hade då meningen med att duscha tidigare varit. Till på köpet så hade jag glömt att ladda min mobil, vilket är den enda klocka jag har. Så jag hade ingen aning om vad klockan var, bara att jag var sen. Men jag hade tur, jag hann precis med bussen.

Största delen av mina tisdagar spenderar jag i bildsalen, jag har mänligen design i två och en halv timme. I vanliga fall så är det riktigt kul, men just nu så håller vi på med att göra förpackningar och det här är näst sista gången. De flesta andra är nästan klara medan jag inte ens har börjat. Så jag satt där och hade press på mig att jag verkligen MÅSTE komma på en förpackning. Så klart så kommer det inte en enda lite ideé förrän sista tjugo minuterna.

Sen så är det som alla vanliga tisdagar att jag måste hinna med 14.53 bussen från skolan när vi slutar 14.50 för att sedan hinna hem och äta lite innan träningen. Nu när jag väl sitter här så kan jag ändå inte slappna av för jag vet att jag borde plugga till mitt Nationella Prov i matte B som jag har på torsdag och jag måste börja skriva på min uppsatts om Beatles, som ska vara på minst två, datorskrivna, A4 papper och inlämnas senast fredag.

Inte den roligaste dagen man kan tänka sig, men det är bara att ta nya tag. Jag hoppas på att jag får sova ostört inatt och sen imorgon så har jag kort dag. Tack och lov!